Nu har det hunnit hända grejer, jag har sagt upp mig från mitt jobb, bokat bartenderutbildning i London till första mars och just nu sitter jag bara väntar på att få bege mig hemmåt. Varför detta? Jag är fruktansvärt less på att sitta uppe på ett berg, förlora all social kontakt utanför berget, är less på alla människor som kommer upp till berget, super sig fulla, spyr och ser ner på mig som sedan städar upp deras spya.

Okej, nog med bitterheten, huvudanledning är egentligen inte denna utan mer att jag måste göra något nytt, lära mig något nytt, uppleva något nytt. Till bergets rättvisa så måste jag säga att upplevelser finns det fullt av här men jag slutade lära mig saker efter fem månader. Det är helt enkelt dags att dra vidare.

Angående bartenderutbildningen i London så ansåg jag bara att det var rätt sak att göra. Jag har alltid velat bo i London, plus att jag tror att en bartenderutbildning kan ge mig jobb i princip var som helst. Först var mina planer att jag skulle åka ensam, jag bokade utbildningen ensam och hade just och pass smält denna tanke när Elin, Oskar och Sara rusade fram till mig och sa att dom skulle åka med mig! :-) Så under en vecka har renhold på Norefjell fått avhopp från oss fyra, plus två till utöver oss.. Stackars Norefjell och Beate.

Nu till min ursäkt till mina föräldrar. Förlåt mamma och pappa, jag älskar er fruktansvärt mycket, jag lyssnar på er och tar till mig det ni säger, jag tycker trots allt att ni är rätt så kloka. Dock är jag fortfarande i en trotsålder vilket är förklaringen till varför jag har bläckat ner min kropp igen. Yes. En ny tatuering. Puss på näsan från er dotter.