Ninaplinaflina. Ikväll har jag firat med henne. Firat att mitt skadade knä ersätts med 32 240 kr. Jajemän, ni hörde mig, 32 240 kr som jag har fått och som inte är skattepliktig inkomst. Det är sjukt, jag är för tillfället rik. Fattig till rik, mums.

Den fråga jag ställer mig idag är vad jag egentligen skulle välja, ett helt knä eller pengar. Hmm.. Svårt val. Jag antar att jag skadade mig av en anledning och om jag ändå skulle ha skadad mig så är det ju lika bra att få pengar. Ett fint plåster på såret.

Hur har jag firat? Ninaplinaflina och jag har kört bil, ätit chili cheese och turkisk pepper-glass på max och sedan varit i hennes casa. Där hittade vi lite alkoholhaltiga drycker som hennes föräldrar hade lämnat framme och som vi smakade lite av. Jätteonödigt men det var väldigt roligt iaf, lugnt och skönt och rätt gott. Jag gillar vin.

Dagens lärdom är iaf att pengar gör en, självklart, väldigt glad. Den öppnar dörrar som tidigare inte har funnits. Man har råd med resor och utbildningar som förr bara har varit drömmar. Samtidigt som pengar är kortvarig lycka. Pengar kan aldrig ersätta det som gått förlorat. Misstolka mig inte, jag grät nästan av glädje när jag fick reda på hur mycket pengar man skulle ge mig, men jag skulle förmodligen gråta mer om jag fick vrida tillbaka klockan och använda mitt knä så som jag kunde använda det förr. Medicinsk invaliditet 4 %. Dessa 4 % har trots allt gått förlorat och de kommer inte tillbaka. Jag består alltså av 96 %.

Tack till:
Den senaste kommentaren på mitt förra inlägg, den gjorde mig glad på riktigt :D