Vilken dag alltså, en av de mer händelserika på senare tid (om man bortser från den dag jag var på brännbollsyran, men nu gör jag ju det så..).

Vad gjorde dagen händelserik och speciell? Jo, jag skjutsade Katrine på Renées cykel (mammas cykel, som jag använde, får jag inte skjutsa på, kommer jag hem och det är en skråma på den så blir det böter), vi skulle in till stan. Det gick som väldigt bra fram tills gångtunneln bredvid Sörböleskolan för när vi väl kom dit så råkade Katrine och jag lura in hennes häl i bakhjulet. Nice.

Först reagerade vi inte så mycket, för enligt Katrine så gjorde det inte så ont. Men när hon tog av sig sockan så, jaa.. kort sagt så såg man benet, det var... en upplevelse. Sen kom det blod. Vi bestämde oss för att låta Renée, som använde min mammas cykel, få använda min mammas bil och köra oss till akuten, eller främst Katrine då.

Lång historia kort, vi var där i sammanlagt två timmar och läkarna/sjuksköterskorna kom fram till att såret inte kunde sys eftersom det inte fanns kvar något skinn på själva såret och att dra skinnet från runt om såret skulle göra slutprodukten för spänd (skinnet som hade varit på såret återfanns senare i Katrines socka). Värt att nämna är också denna konversation mellan sjuksköterskan och Katrine:

"Vill du veta hur det ser ut?"
"Ja"
"Det ser ut som att någon har tagit en tugga av dig"

Minnesvärt!

Så, vad hade jag för "hemligt/bra/mystiskt" budskap med denna text då? Inget alls, faktiskt. Det här var bara en dag i mitt liv. Hi hi.

Crash Test Dummies - Hmm Hmm Hmm