Nu är jag en lite gladare människa igen :-) (vilket är tur för människorna i min omgivning för jag passar verkligen inte bra som inte glad).

Vad är då syftet med det här inlägget? Jo, jag ville bara berätta att jag inte har några som helst planer på att skjuta mig själv. Jag erkänner att jag, när förra inlägget skrevs, var inne i en personlig svacka som varade i sisådär 24 h. Färdigältat, förhoppningsvis, and im ready to move on to the next subject(s).
Och som jag tidigare har skrivit, det som inte dödar det gör en starkare. Ta det positiva ur det negativa och håll fast vid det. Finns det inget positivt i det negativa lär dig saker av det negativa. Varför inte lära sig att plocka fram det positiva även om det inte finns där?

Något roligt som har hände i onsdags (på balzac):
Två tjejer överröste mig med fina komplimanger - som Daniel sedan, på ett vänligt sätt förstörde. Men, jag vet att han ljög för jag är synsk.
Jag bröt arm och var sämst, min motståndare var för stark för mina två armar plus två till armar.
Jag pratade med min drömprins, muhahaha (jag var kär i honom när jag gick i lill-1an), och han kan mitt namn!
Vissa saker som sades värmde oerhört.
Jag fick prata med några från London-gänget. Det var nice :-)

Något jag vet om mig själv:
Jag är inte tillsammans med Viktor, det är Amanda som är det. Jag och Viktor är bästizar, har (nästan) alltid varit och kommer förmodligen alltid att vara.
Jag är inte 21 år.
Jag bor inte på Sunnanå.



Ett liv utan motgångar är ett liv utan framgångar. Man får bara hoppas att det positiva väger över det negativa.