Jag är lost in space och känner mig klämd. Kan tyckas konstigt eftersom rymden är oändlig, men det är den känsla jag har.

Ibland känner man sig så otillräcklig, fast jag vet att den enda som begränsar ens egna omfång är en själv.

Får ni något grepp om vad jag skriver? Om ni inte får det blir jag inte förvånad för just nu får jag inte något grepp om mig själv.

Allt jag vet är vad jag saknar saknar och saknar vilket gör att jag för tillfället har svårt för att uppskatta det jag har. Nära och kära, jag ber om ursäkt för det!