Tillbaka på bloggen! Lite mer info nu om mitt jobb:

Slakteriet vi jobbar på heter SS. Vad det står för vet jag inte men jag tycker att namnet påminner starkt om andra världskriget och Tysklands soldater. Hm...

På SS är vi iaf indelade i olika arbetsgrupper som bestäms efter vad man jobbar med. Arbetsgrupperna är tre stycken och man ser vilka som tillhör vilken grupp beroende på vilka arbetskläder man har. De som jobbar i frysen tror jag har blå kläder. De som har vita kläder har lite lättare jobb och de som har gröna kläder, som jag har, har de "smutsigaste" uppgifterna.

Jag jobbar i skallrummet, även kallat för SVID. Där får vi in brända fårskallar (alltså hårlösa) som vi kapar och plockar ut hjärnan på Sedan tvättar vi dem på en vaskningsmaskin och stoppar in dem i frysen. När de har fryst paketerar vi och skickar iväg dem.

En jobbardag kan ungefär se ut så här: Start 07.30, jobbar tills 09.00 då vi äter frukost i 20 minuter, jobbar tills halv 12 då vi äter lunch i en halvtimma, jobbar tills 14 då vi har 7 minuters rast, jobbar tills 15 då vi har sliskfika (och det är alldeles för sliskigt och för gott). När vi slutar varierar men oftast blir det kring 18. Sedan är det middag 18.30. Tack vare rasterna känns dagarna inte så långa!

I veckan:
Veckan har utan tvekan varit händelserik. Först blev vår chef, Hördur, sjuk. Så Nina tog över hans jobb som främst var att kapa skallar. Men eftersom Nina är lite vårdslös med sin kropp (stackarn) så slutade det hela med att hon slant och skar sig i fingret. Tre stygn och sjukskriven till på måndag. Så egentligen kan man säga att Marcus och jag har varit chefer, bara en  vecka efter det att vi börjat jobba.. Hehe..

Till extrahjälp har vi haft två grabbar från Polen som inte kan någon engelska och som, om jag ska vara helt ärlig, är jätteläskiga, eller iaf en av dem. Båda är värsta muskelpaketen i 30 års åldern, den ena låtsas vara snäll, men jag vet bättre, han har onda ögon. Den andra tror jag är snäll men han verkar istället sjukt korkad.

Den läskiga har fått en liten "thing" för mig. Han har hunnit säga på mycket rostig engelska att jag är.. höhö.. beautifuuul... Usch. Sen rycker han i mina kläder i matsalen. Usch. Sen var han förbi vår stuga igår, hur han hittade dit vet jag inte, då strippade han lite. DUBBELT USCH. Jag tycker iaf lite synd om mig själv här.

Skriva kommer jag att göra så snart jag bara kan! Tills vidare en stor PUSS till alla där hemma, till my family, till KappAhl och till mina superdupervänner - ni vet vilka ni är. PUSSS