Galenheter i London, SPYAN
Jag blev less på att skriva det jag skrev om tidigare. Det var helt enkelt alltför långtråkigt för mig. Så nu har jag istället tänkt att berätta om några av de väldigt många, galna, saker jag varit med om i London. Det är en hel del...
Under april månad var jag väldigt krasslig. Jag hade något som kallas för Conjunctivitis eller "Pinkeye", vilket betyder en rejäl ögoninflammation. Eftersom jag kände mig allt annat än fager så valde jag att stanna inne rätt mycket. När mina ögon började bli bättre vågade jag mig ut för att träffa några kompisar.
Efter en efterlängtad och underbart kul utekväll så gick jag på bussen och, hör och häpna, fick mig en sittplats! Det kändes verkligen som att vinden blåste min väg.. Ända tills den inte längre gjorde det.
En kvinna kommer in, står just vid mig. Plötsligt händer det. Hon kräks - över mig. Jag sitter i chock med spya droppandes från mitt hår, mina kläder och mina skor. På golvet ligger en inte så vältuggad korv. Hon skyndar sig av bussen och säger medan hon rusar ut "sorryyy".
Killen som satt bredvid mig klagade över det lilla spya han hade fått på sig medan jag var dränkt i det. Efter 5 minuter frågade några kvinnor hur jag mådde, som att de anklagade mig för all spya. Jag svarade surt att jag INTE mådde bra, för något äckel hade spytt på mig.
Plötsligt stannar bussen, the busdriver har plötsligt upptäckt allt kräck och har beslutat att alla måste lämna bussen för han måste åka och rengöra den. Det är nu jag började gråta. 15 minuters bussfärd från mitt hem och inte en möjlighet till att någon skulle plocka upp mig för att köra mig dit. Inte med mitt yttres tillstånd.
Så, tårar framför chaffisen plus en underbart snäll kvinna som backade upp min story och jag fick stanna kvar, ensam, i bussen. Så, där blev jag hemskjutsad av en dubbeldäckare mitt i natten. Täckt av spya. Jag försökte lämna 10 pund i tips men det blev inte mottaget.
Väl hemma så ställde jag mig, med alla kläder på, i duschen, för att stå där VÄLDIGT VÄLDIGT länge. Jag har nog aldrig känt mig så äcklig i hela mitt liv.
Jag är dock fortfarande imponerad över mig själv, att jag som kedjereaktion inte kräktes efter att ha blivit kräkts på.
Under april månad var jag väldigt krasslig. Jag hade något som kallas för Conjunctivitis eller "Pinkeye", vilket betyder en rejäl ögoninflammation. Eftersom jag kände mig allt annat än fager så valde jag att stanna inne rätt mycket. När mina ögon började bli bättre vågade jag mig ut för att träffa några kompisar.
Efter en efterlängtad och underbart kul utekväll så gick jag på bussen och, hör och häpna, fick mig en sittplats! Det kändes verkligen som att vinden blåste min väg.. Ända tills den inte längre gjorde det.
En kvinna kommer in, står just vid mig. Plötsligt händer det. Hon kräks - över mig. Jag sitter i chock med spya droppandes från mitt hår, mina kläder och mina skor. På golvet ligger en inte så vältuggad korv. Hon skyndar sig av bussen och säger medan hon rusar ut "sorryyy".
Killen som satt bredvid mig klagade över det lilla spya han hade fått på sig medan jag var dränkt i det. Efter 5 minuter frågade några kvinnor hur jag mådde, som att de anklagade mig för all spya. Jag svarade surt att jag INTE mådde bra, för något äckel hade spytt på mig.
Plötsligt stannar bussen, the busdriver har plötsligt upptäckt allt kräck och har beslutat att alla måste lämna bussen för han måste åka och rengöra den. Det är nu jag började gråta. 15 minuters bussfärd från mitt hem och inte en möjlighet till att någon skulle plocka upp mig för att köra mig dit. Inte med mitt yttres tillstånd.
Så, tårar framför chaffisen plus en underbart snäll kvinna som backade upp min story och jag fick stanna kvar, ensam, i bussen. Så, där blev jag hemskjutsad av en dubbeldäckare mitt i natten. Täckt av spya. Jag försökte lämna 10 pund i tips men det blev inte mottaget.
Väl hemma så ställde jag mig, med alla kläder på, i duschen, för att stå där VÄLDIGT VÄLDIGT länge. Jag har nog aldrig känt mig så äcklig i hela mitt liv.
Jag är dock fortfarande imponerad över mig själv, att jag som kedjereaktion inte kräktes efter att ha blivit kräkts på.
Kommentarer
Postat av: malin
uuuuaaaaaah, det kan ju faktiskt vara det värsta tänkbara att vara med om! ...iaf på en buss!
starkt jobbat!
Postat av: Sara
Förlåt, men jag kan verkligen inte låta bli att skratta åt denna historia. (Skadeglädje?)
Då du berättade var det äckligt men nu har den omvandlats till rolig.
Varför du inte spydde kanske beror på att du städade den äckligaste toan jag skådat i mitt liv.
Du är stark!
Trackback
